Du kan inte gå en enda utbildning, delta på en enda konferens, läsa en enda självhjälpsbok, ha ett enda personalmöte, utan att höra ordet mål. Att sätta mål är effektivitetens heliga graal.
Så många gånger man blivit presenterad för de S.M.A.R.T.A målen som om de precis vore uppfunna och kommer att lösa alla våra problem, bara vi kan komma ihåg vad varje bokskav stod för.
Det vi pratar mindre om, men som verkligen gör skillnad huruvida vi skapar uthållighet för att uppnå alla dessa mål, är VARFÖR vi gör det vi gör!
Det är inga problem att på personalmötet tagga till och sätta mål som stämmer efter varje bokstav. Inte heller att utse ansvariga för projektet, delmål och deadlines. Friskt sätter vi igång, kanske redan dagen efter och alla (nåja, nästan alla) är på och försöker implementera den nya brillianta planen. Det vi dock inte har tagit höjd för, är hur vi ska hantera situationen när vi stöter på vårt första motstånd.
Det är nämligen så att varje gång vi ska bryta ny mark måste vi bryta våra gamla mönster och skaffa oss nya vanor, eller bege oss utanför vår komfortzon. Att ligga utanför sin komfortzon är inte bekvämt, det hör man på namnet! Är det inte bekvämt fungerar vi människor så att vi så fort som möjligt vill undvika det obehagliga och gå tillbaka till det gamla, det välkända. Okänt är farligt säger våra instinkter.
Innan vi vet ordet av, har de nya målsättningarna klingat av och vi tänker mindre och mindre på dom. Kanske försöker chefen hålla liv i lågan ännu ett tag, men märker att medarbetarna viker undan med blicken och kroppsspråket signalerar lågt engagemang. Den här historien upprepar sig gång på gång, oavsett om det är firmans nya mål, eller om det är den nya idealvikten som skulle uppnås.
Vad hade kunnat göra skillnad? Precis, vi behöver veta VARFÖR vi ska bege oss utanför vår bekanta miljö. Räcker det då med att addera ett litet varför på raden nedanför våra S.M.A.R.T.A mål? Nej tyvärr, så enkelt är det inte heller. Dels för att vi inte kommer att nå vårt verkliga varför när vi skriver ned vår mening, dels för att varenda en av oss har olika perspektiv och vad som är viktigt för oss är högst individuellt.
Men hur gör man då? Av min mentor fick jag lära mig ett superknep! Jag måste fråga mig själv frågan varför 7 ggr!
Jag ska visa er mitt exempel som jag gjorde när jag fick uppgiften att göra av min mentor, när jag ville lära mig digital marknadsföring. Det tog mig flera månader att faktiskt komma fram till mina verkliga skäl varför jag ville jobba med digital marknadsföring. Att ställa dessa frågor rev upp en storm av känslor inom mig eftersom jag nu fick klarhet i VARFÖR jag sökte mig till detta.
Men varje gång det tar emot att sätta sig vid datorn och lösa ännu ett problem, analysera ännu mer data och förstå att min kommunikation fortfarande behöver slipas för att få nya kunder, kan jag återkomma till min VARFÖR-kedja och nu KÄNNER jag varför jag behöver ta ännu ett steg mot mitt mål, att bli fri.
Såhär såg min VARFÖR-kedja ut, jag visar den för er precis som den såg ut när jag gjorde den, opolorerad och rå. Men det viktiga är att det är mitt varför, det är inom mig de här orden är viktiga. Det är inte själva orden i varför som är viktiga, utan själva metoden för att komma åt kärnan.
Varför jag vill jobba med digital marknadsföring och på SFM
Jag vill jobba när jag vill och med vad jag vill!
Varför?
1. Därför jag vill aldrig mer jobba under någon eller något som tvingar mig att göra saker som jag inte mår bra av.
Varför?
2. Därför det fick mig att må så dåligt och jag blev dessutom utbränd.
Varför?
3. Därför jag kände aldrig att jag dög och var tillräckligt bra. Dessutom jobbade jag orimligt många timmar i förhållande till min lön.
Varför?
4. Därför att på ett vanligt företag kommer kraven aldrig att sänkas eller vara bra nog. Du kommer alltid att jagas att göra bättre vinster på medarbetarens bekostnad. Lönen blir låg eftersom det inte är någon skillnad om jag jobbar obegränsat med övertid, jag får alltså inte betalt per timme eller insats.
Varför?
5. Ett företags syfte är att alltid fortsätta expandera och öka sin vinst. Därför kommer svångremmen att dras åt hårdare och hårdare. Det gör att medarbetarna mår sämre och sämre, vilket gör möjligheten att vara en god chef nästan obefintlig. Du kommer alltid att känna dig otillräcklig. Lönen går knappast att påverka då den regleras av det allmänna löneläget och de fackliga förhandlingarna. Enda sättet att öka sin lön mer än någon enstaka procent är att byta jobb och därmed har du ännu en gång brutit kedjan och måste byta miljö och klättra på nästa sociala stege. Du kommer aldrig att känna dig hemma.
Varför?
6. Det blir väldigt svårt att bygga relationer med sina arbetskamrater om man måste pressa dem eller vet att man troligen kommer att byta arbete inom kort, alt att de byter arbete. Det gör att människor inte vågar komma varandra för nära, vilket gör att man inte riktigt ställer upp för varandra i alla situationer. Man blir helt enkelt egoistisk och ser om sitt eget hus först och främst. Dessutom skapar löneförhandlingar skepsis och förtroendekriser. Som chef blir det en stor distans till personalen vilket inte känns bra i hjärtat.
Varför?
7. Man blir otroligt ensam! Man känner sig otillräcklig! Man törs inte lita på vad sina arbetskamrater säger eller gör! Man vågar inte satsa allt man har eftersom man troligen inte jobbar kvar så länge! Man mår inte bra när man inte får göra något för någon som är större än dig själv! Vi människor är inte byggda för att jobba ensamma, vi är byggda för att samverka i grupp, men då krävs det tillit och känslan av att tillhöra och att de andra vill dig väl.
Märkte ni att mina svar blev längre och längre och tankarna blev djupare? Det är precis det som är meningen. Det blir som ett inre resonemang med sig själv och man får sätta ord på de känslor som man kanske inte ens visste att man bar på.
Men kan det här verkligen fungera på en arbetsplats? Hur ska en personalgrupp kunna utföra en sån övning tillsammans?
Svaret är att de inte alls behöver göra det tillsammans. Eftersom varje människa har sina egna VARFÖR skulle det vara omöjligt att genomföra. Men det finns inget som säger att gruppen inte kan sätta mål tillsammans, men sen får varje person enskilt sätta sina egna varför. Jag hittar på en fiktiv person, där personalgruppen tagit fram mål att:
Alla säljare ska öka sin försäljning 10% mot föregående år:
Varför? För att företaget ska gå bra ekonomiskt!
Varför? För att om de går bra är mitt jobb tryggat och jag tjänar mer pengar!
Varför? För att om mitt jobb är tryggat kan vi få lån och köpa huset vi tittat på!
Varför? För att jag vill att mina barn ska få växa upp i ett fint område!
Varför? För att jag vill att de ska hitta fina kompisar och kunna leka ute tryggt och säkert.
Varför? För att om barnen mår bra så mår jag om min make/maka bra!
Varför? Om vårt förhållande är lyckligt och barnen mår bra, vet jag att jag mår bra. För mig är familjen det allra viktigaste och de är främsta anledningen till att jag jobbar 8 timmar varje dag.
Hängde ni med? Okej, resonemanget var förenklat, men jag hoppas att ni kunnat ta till er själva andemeningen om varför det inte är någon idé att sätta mål om man inte vet VARFÖR!
Vill du träffa samma mentor som jag har? Jag klickade på en annons en gång och fick 7 st videos skickade till mig som berörde hur digital marknadsföring kan ge mig frihet att själv välja hur jag tillbringar min tid. Om du vill få samma videos som jag, surfa in på den här länken och fyll ditt namn och e-post så får du tillgång till samma information som jag fick. VARFÖR ska du göra det? Ja, det vet ju inte jag, det vet bara du 🙂
Erika Lindström
erika-lindstrom.com
Break free and start following your dreams!
